I like my women how i like my whiskey, twelve years old and mixed up with coke!


Ännu en gång hade blogg.se's server varit i tusen små delar om den stod här brevid mig, ännu en gång får man uppleva den där sjuka frustrationen över att ett välfyllt inlägg bara försvinner ut i tomma intet, men som jag sagt tidigare och som jag blev påmind ännu en gång av så är det bara att ta nya tag.
Samla nytt tålamod till att försöka återskapa det som för ynka 5minuter sen stod här.
Jag kan börja lite smått med att säga såhär ; När jag i mitt förra inlägg skrev dom första raderna så raderade jag en massa text som jag börjat på, enbart för att jag ansåg att ni läsare inte ska få ta del utav den informationen än.
Varför? Jo helt enkelt för att jag uttryckte en lycka över ett mål som inte var nått än, lite väl optimistiskt.

Det hela handlade om att livet kan göra såna sjuka vändningar.
Från ett resonemang till ett annat på väldigt kort tid.
Utan att säga för mycket vill jag påstå att dem kommande dagarna har jag ett oerhört stort och svårt uppdrag framför mig, och pinsamheten som skulle uppstå vid ett Mission faild tror jag skulle vara bland dem värre pinsamheterna i mitt liv. Kanske att ni som verkligen inte förstår och undrar kan få ett liten glimt utav det hela om ni knackar på hos Simon på MSNaregatan.


Hela tiden dyker nya saker och möjligheter upp ; Africa vi ses nog tyvärr inte detta året även om det hade varit bra för både dig och mig. Även om alla volontärer där ute ska ha den största respekten så är det inte min tur att hjälpa världen riktigt än, tyvärr. Jag har ju som ni säkert vet en skola att ta hand om och skolan serru, det är viktiga saker ;
Skolan är den plats där småsten blir blankpoleraade och diamanter blir matta.
Så är det faktiskt, och det är nämligen nu på senare jag har börjat inse det. Men visste ni att ju lägre "skolstandard" ett land har desto sämre har hela befolkningen, det jag vill komma till tror jag är att Utbildning är nationens billigaste försvar.

Men vad är då meningen med att gå en lång utbildningen en stor del av sitt liv när man ändå inte får det jobb man är anpassad för? Då äre ju något som inte står rätt till va? Nu ska jag inte vara han som är han och klaga järnet men efter det att jag inte fick svar på mina ivägskickade CV's ( Som föresten står för Curriculum vitae ) så sänkte jag helt enkelt mig själv en level. Nu har inte bara sjukhus/ålderdomshem/lägerledare och folk som behöver personlig assistent fått mitt intresse, utan även gatukök och liknande runt om i Göteborg. Trots allt är detta nästan sista sommaren att leva livet på och då är det väl lika bra att planera det till det bästa.
Darför tog jag självklart en såndär lapp som Sahlgrenska skickade ut, i år igen.
Nu tänker båda mina hjärnhalvor frekvent på om jag ska skriva att jag jobbade där förra året eller inte?
Jag får upp två scenarion som sahlgrenska kan tänkas följa ;
#1 "Mohahaha 1-0 till oss, vi har lurat en till grabb till vården hehehe, våran sånhär grej med att ta in outbildade var fan redigt smart asså, vi låter han gå här i år igen så kommer han garanterat börja jobba här"
ELLER
#2 "Vafan, kan han inte nöja sig med att ha varit här en sommar? fan åpna jävel, fattar han itne själv att det är bättre någon annan får uppleva vården lite"

Jaa, den som lever får se men jag kan ju säga att Vårdbiträde på maVa igen, hade gjort min sommar underbar!

Sen en egen spalt till några Missjö's! Jag kan ju säga att såhär var det inte upplagt i den förra versionen som pajade, och utan din push hade jag aldrig pallat skriva igen. Men dehär snacket om påsklov fram och tillbaka väckte en idé hos mig som jag tänkte presentera för er änna, men de kommer grills, de kommer.

Kommentarer
Postat av: Love

Mycket intressant läsning, och som jag lovade, så uppskattades detta inlägget väldigt.

2008-03-17 @ 20:00:31
URL: http://allavillvasomvi.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0