Sajm

Ett bra tag sedan det blev något skrivet och senast var jag kanske i det bästa skicket, därav lite glömda ord åsådär.
Värmen har stått på sig ett bra tag och man ska väl inte klaga men just nu ligger jag nästan naken i sängen, utomhus ska vi inte prata om.
Dessutom vill jag inte visa mig förmycket med trasigt ansikte, ty dessa bondejävlar gör mig bara mer fientlig mot allt -inte nära stan.

Innan vi kommit till Uppsala fick jag ett litet smakprov av den där dialekten, som jag av någon anledning kommer på mig själv med att prata varje gång Mamush är i telefon, genom att träffa några gamla gubbar som vi hookade med för snart exakt ett år sedan på Reggaefestivalen.
Påtal om denna festival så kommer vi bara allt närmare. Tråkigt att wahl är den sämsta någonsin på att ha självdiciplin, men det är ju kanske hans sorg. Ersättaren får ta hand om sig själv och det är nog hyffsat klargjort. Mycket schysst på schemat under dessa dagar och be till gud att vädret är med oss där också!

Den där resan som var och fortfarande kanske är planerad lutar alternativt åt lite ny elektronik istället. Hm.

Kameran som var på vift hos en äcklig chaffis är numera tillbaka, onödiga pengar försvann och en bojkott av Taxi-hor-göteborg (650000) blev resultatet.

Jobbet glider på och det är väl bara att haka efter lovet har ändå gått snabbt och likaså mitt duktiga mission, kanske kan man säga att tack vare det ena blev det de andra? En söt tjej är nämligen insiktad!

God afton kamrater och lyssna till denna tunga grabb som ska spela på Reggaefestivalen i år! 13år respekt!

..för ett nytt enastående blogg inlägg ! Tack min speciella besökare som kanske vet vem hon är!
Inget jobb imorgon men ändå ändå är dagen helt planerad. Nu blev inlägget längre än vad de skulle bli! Sebbe ligger brevid och spelar musik från sin lur trots otaliga försök att få han att vara tyst på ett eller annat sett, Bob Marley's No woens no cry hör jag föresten och den är schysst så datorn slipper sprudla ur sina högtalare. Kvällen var lyckad trots lite neråt-fall här & där, snubben på Reddee roommee, som Rant säger.

---

---

Ett par dagar har gått och inte jättemycket har hänt.
Byxor har blivit inhandlade och alkohol har konsumerats. Zigenaren trodde han hade fetdeal med oss, tji så fel han hade.
Lite tur i otur kanske att vi inte genomförde planeringen men samtidigt hade det inneburit action, ääh. Vodka istället för öl nästa gång!
Möllevång imponerade däremot inte särskillt även om Malmö är najs som tusan!
Ångesten över vårat beslut med zigenaren gjorde att alla hämningar dog och resultatet blev 2 flickor som fick guida oss runt i malmö och sen dagen efter möta oss igen!

Tisdagen fick jag ett sms av rolig snubbe som också var påväg till Skåneland, mission skatea i duktigt schysst park!

---

I nästan samma område som denna park ligger i finns också dem tyngsta husen jag skådat, inte bara dedär snurrhuset Turning Torso, utan också en jävla massa arkitektiska konstverk!





Som ni ser är det en jävla massa byggnader i det området. Pizzerian hade dem även om margharitan kostade 70:-
Turkkiosk också fast allt låg på ca 15-20%dyrare, men vafan.. Vill man ha utsikt mot havet, egen båthamn utanför dörren och liknande lyx ska man fan inte klaga.

Efter en liten stund av promenad runt dessa byggnader mötte vi återigen upp våra tjejer vi träffade dagen innan! Vi gick ifrån schysstaste området bort mot någon T-brygga, Ribban. Där satt vi en stund och tro fan att de första vi såg när vi om dit var en Cherry Blunt, i dem lugnaste vatten. haha I väntan på en tredje tjej som skulle lösa mer alkohol så hann jag lätt bli ett snäpp vassare på jonglering med flaska, 100% gå i henkes spår och kicka napa nästa år, bartenderkurs! 

                


Solen gick sakterligen ner i det gråa trots att vi blivit lovade en magisk solnedgång som i värsta fall skulle trollas fram.
Mycket väntan på alkohol men tillslut kom moppekillen i 40års åldern, sjukt lik Jesper Rönndahl med två flaskor vodka!
Inte mycket hann konsumeras innan vi blev oroliga för när vårat tåg skulle gå hem..

Resor hit och dit verkar bli något "mañana-projekt", mest för att saker som borde bli av inte blir av. Be till gud att han också inser att om han inte lägger undan lite NU så blir det förmodligen varken upplevelser nu eller senare.
mañana, gott folk, är spanska som ni antagligen redan kände till och det är även dit mina drömmar flyger. Vill inte gå in för nära på ämnet men efter ett visst datum är det försent och det är de som är lite nerjobbande.
I väntan på Skånska dagbladets "Resedagar" har vi utforskat endel utav Skåne med utpunkt ifrån Eslöv, förövrigt utnämnd till Sveriges tråkigaste stad vilket jag helt och hållet instämmer med, samtidigt som det är viktigt att komma ifrån!

Lunds uteliv vart mycket sämre än förväntat och avslutades efter mycket om och men, på ett biljardställe. Jackvegas fanns åtminstonde.
Dagen efter att våran allas rockaway-neger spelade i Borås återfanns han i Malmö. Frågan är ju givevis hur fan han hinner med och hur jävla kul kan det vara? jaja. Malmö lämnades ganska snabbt och vårat grannland fick besök. Långa promenader och ölinköp blev av. Öresund-runt som förövrigt gör reklam för sig som "Around the Sound" fick köpas men runt något ljud åkte vi aldrig, kass att våran o-allmänbildning fick oss övertygade om att dom skrivit fel.

Helsingör-Helsingborg och sen hade vi väl utnyttjat hela vårat runt sundet-grej men smarta som vi är lyckades vi lösa så att det inte blev kryssat vilken väg vi åkte när, altså kan vi nog åka samma tur igen om vi skulle vilja.
Helsingborg bjöd på lite action och hade det varit jag som hade Let's Dance eller något av dom dära programmen så hade jag knappast behövt något tv-tid, hon dansade som en gud helt enkelt. Ass-shakes på proffs-nivå gjorde att jag sket i apparaterna och niklas glömde av ölen. Med andra ord en tvättäkta dans-vinnare.

Dagarna går framåt och det som just nu är 100% och dessutom bokat är ju Reggaefestivalen. Precis som jag skrivit innan så kommer det vara något som fattas men det känns faktiskt OK då jag dem senaste dagarna blivit bortskämd av trevliga telefonsamtal med uppsaladialekt ca kl. 19.30-20.00. Vad som också kommer fattas, jämfört med förra året altså är den här tjommen!
 

---

Tänkte slänga upp ett par bilder som ni får kolla på. Inte från min kamera tyvärr för den råkade ut från ett litet missöde, jävla taxi 650000. Nu ska ni få höra.

Muppchaffis no1 hämtade oss skitlångt hemifrån och jag blev ju såklart den sista att hoppa av. Var dom pengarna jag fått till taxi tagit vägen har jag ingen jävla aning om men i vilket fall så insåg jag detta ungefär utanför mig och får lite panik och säger "vänta här" och springer in till mig. Vad chafförhelvetet gör är att han springer efter mig och tror jag ska lura han och börjar gapa på mig. Efter lite gap tillbaka får han min kamera i pant.
När jag väl hittat pengar hemma kommer jag på idén att han ska få det lite jobbigt ikväll, jag börjar tömma mynt-röret. 350:- i alla möjliga mynt i en påse och med en belåten min går jag ut och upptäcker att horungen är borta.
50samtal med allt möjligt ljug till taxibolaget säger hon tillslut att jag absolut inte kommer få min kamera ikväll utan får hämta den på någon hittegodsavdelning.. Sånt är livet.

Egentligen hade jag inte tänkt skriva detta men okej. Utgår från att dem flesta sett/hört den där videon/låten med Roger Fågel, som ville leka med sina vänner? inget du känner igen? jaja, klicka bara på rogerfågel innan du kollar videon här under, för den har jag nämligen fastnat för hahaha.

---

---

Himlen öppnade sig som Niagarafallen strax efter att vi gått ut från resturangen. Det där klängandet längs fastighetsväggen, som gjorde att vi kanske kanske fick lite mindre vatten på oss fick mig att känna mig som spiderman.
Sebbe sket i vilket, åandra sidan var han ju redan utrustad med badbyxor haha. Miss där gubben och precis som en härlig kurd-chaffis sa till mig en gång "Sverige det är roligt för jag vet ingen annanstans man kan få uppleva fyra årstider på en dag", men så såg väl badbyxe-sebbe inte på saken när han gick ut från sitt hem i dessa shorts.

Dessutom måste jag säga att det är så trevligt med vänner som vet att "what goes around comes around". Så käk får väl jag bjuda på nästa gång. För det är väl lite så? åtminstonde tycker jag det är en fin synvinkel på det hela och tänker försöka fortsätta ha det så. Tyvärr kan jag meddela att min lön kommer gå åt till att betala en del skulder men men. Andra har väl haft det värre.

Mannen Myten Mamush har nu ringt två dagar irad och olyckligt nog jobbade jag den ena och den andra var jag iväg på äventyr, dock fick jag någe nummer jag kan nå den där svartingen på, innan halv 8. Undrar om dom går och lägger sig då? Mor min hann tala med honom en liten stund och nu har dem tydligen sommarlov på placet han är på så med andra ord kan man väl säga att han följer mina spår och har sommarjobb där, för det var vad han sa till morsan min.
Jag minns hur andra grabbar kommit hem från sina "tillfälliga boenden" och haft med sig det ena feta smycket efter det andra, allt ifrån kejsarlänkar till ankarlänkar och örhängen. Dem som varit lite smartare har också fått med sig någon typ av utbildning i bagaget, håller tummarna såklart men lär väl få höra mer imorgon!


Överraskningen när jag kom hem lät ungefär "Du vill väl ha dolmar med till jobbet imorgon" och visst vill jag det. Hoppas bara mina arbetskollegor inte tror som vissa andra att det är larver jag äter. Fast så utfrågad den lille fule kinesen på mitt jobb blev efter att hon tog med någon konstig röra med bl.a. kidneybönor i, så lär jag väl få mig en chans att förklara innehållet.. Och för att ni ska förstå så kan jag på en gång säga att det inte är min mamma som tillagat dessa Dolmades, Kurdiska Dolmades. Utan faktiskt någon granne vi har. Lite lustigt att hennes son heter Darin, eller kanske inte lustigt men jag får alltid en ful mupp på näthinnan när jag hör det namnet.
Men ja, vi har en vindruvs-växt på våran balkong och den där normen, den där oskrivna regeln är helt enkelt "Varsågoda att ta våra blad sålänge vi får käk" tack och lov tycker jag om dessa mer än andra i min familj och får nästan hela kakan för mig själv!

En sak till innan vi tar farväl! två ord räcker nog gått och väl! Dag 8

Frid

Fast jag har facit i hand och tydligt kan läsa att jag borde sova så ser inte situationen ut så.
Jobbat idag också och riktigt trevligt är det, för varje dag som går så lär jag mig bara fler och fler procedurer, kommer in i fler rutiner och lär mig alla namn, sakta men säkert. Grädden på moset är nog att jag dessutom förmodligen får en deligering imorgon, vilket innebär att jag får ett ansvar att dela ut medicin. Medicinskt ansvar i all ära, och mina kära läsare. Någon Dr.Sajm är väl inte det jag siktar på med sjukt nöjd över mig själv må jag säga att jag är.
Rasterna är dock höjdpunkterna för tillfället. God mat höjer tyvärr inte stämningen för jag orkar inte göra någon på kvällen och verkligen inte på morgonen, det är faktiskt GP's Del3 det handlar om.

Resa är väl mer ett faktum under mina lediga dagar och planeringen som den kräver tär väl kanske lite på krafterna men jag vet ju att i efterhand så lönar det sig. Så är det, kuk i vem som har mest saker eller mest pengar eller haft flest fruar när han dör. Livsfilosofin för mig är snarare att den som sett och upplevt mest när han dör, vinner!
Sann Carpe Diem anda.

Helst vill jag inte skriva vart det bär av än även om jag mer eller mindre vet, saker kan ju börja röra sig, ändras.
Pinsamt om jag drar värsta novellen om hur jag tror det kommer bli om det senare blir något annat..
När biljetten är bokad får ni nog mer info ska ni se!

Mycket planering på gång och allt verkar positivt!
Nya bra köp som kommer göra resor oerhört bra, speciellt då hotellet jag bokade igår ska ha trådlöst nätverk.
Tält har jag numera lagt på hyllan, inga mer fysiska ansträngnigar utan helt enkelt blir det förmodligen en festivalresa som sent går att glömma. Reggaefestivalen. Vad är det som fattas då? Jo.. läs några inlägg ner så har ni svaret. Tack och lov finns ett par grabbar jag räknar med där ändå.

---

Sedan länge tillbaka har jag förstått att gammal och ensam har en viss koppling med tristess och nagativitet, tristessen är väl kanske inte något som är så konstigt i sig men det där negativa tycker jag allt är lite tråkigt.

Som 12-13åring, 2-3dagar kvar till Spanien-resa med kusin blev jag mer eller mindre upplyst av min mormor om att  "Det där Spanien är inget att ha, inget märkvärdigt med det" för hon hade minsann varit där.
Nu låter det kanske som att kära mormor är torrare än sahara men jag kan tala om att hon är mormorn som inte bangar Fritt fall-rutchkanan på Skara sommarland, hon är mormorn som jag fått bo hos någon natt med 5vänner sålänge vi kunde sova på soffan, som frågar mina vänner om dem röker medans jag duschar och passar på att skänka ett ciggpaket till varje tjomme och tre till mig. "Säg inget till din mor Simon"

Även om hon är förvånansvärt pigg jämfört med dem jag jobbar med så finner jag samma egenskaper hos dessa personer.
Det är det där lilla och i våra ögon meningslösa ting som i deras synvinkel är action.
Jag har ju som sagt tystnadsplikt och får inte gå in på detaljer med dem jag jobbar med så det kan kopplas till dem men jag ska gå en liten bakväg alldeles strax. Bara ett till exempel om min kära mormor,  faktiskt så är jag säker på att andra kan känna igen sina mormoar i min mormor.

Vi kommer ner till denna lilla håla, mormors 2-rumslägenhet som hon köpt efter att morfar kickade till Nangijala, tror faktiskt inte dem bott i lägenhet tidigare.
Hon har köket med utsikt in mot gården och har väl fått en uppfattning, bättre eller sämre, om dem som numera är hennes grannar.
Efter allt välkomnande med "Hej hur är det" och kramar hit och dit så visar det sig att hon har upptäckt en fruktansvärt intressant sak ;

-Jo, föresten Carina, du vet Greta på 23:an?  säger hon.
-Ja du menar hon med stort fluffigt hår, svarar mamma.
-Precis precis, jag tror att hon har hittat sig en gubbe minsann, säger mormor helt exhalterat.
-Jaså?
- Jo du förstår, idag när hon kom från affären så hade hon köpt två paket mjölk!

Det är i sådana lägen man bara skrattar inombords men i sanningens namn må jag säga att det är lite sorgligt.
Igår sken solen för första gången på länge, trots lite hårda vindar tyckte jag det var en utmärkt dag för promenad i hoodet där jag jobbar.
För att ni ska få en uppfattning så fråga jag en allt för go, tyvärr lite för negativ dam om hon var sugen på att gå en en sväng och där på morgonkvisten runt 10-10.30 ville hon göra det den här dagen.
Tyvärr fanns en del att göra så någon tid fanns inte för utgång förens strax innan lunch, altså runt 12-tiden.
Men då frågade jag igen, 3gånger fick jag med facit i hand kanske lite för tveksamma svar så möjligen att jag tjatade mig fram till ett fjärde, "Ja okej då".
Jag fann en kollega som också var pigg på idén och även en till dam hakade på.
Det kanske inte framgår i texten men cirka 70% av dem boende sitter i rullstol och det är dessa som inte alltid har möjlighet att få lite frisk luft.

Jag tror inte vi hann att komma mer än  20m utanför våran byggnad förens min dam började sin negativa inställning.
-Det är kallt!!
-Jag vill IN NU!
-AKTA KANTEN

Och liknande fick jag höra fler gånger på 1timme än jag gjort i hela mitt liv.
När jag väl tagit av min jacka och lagt den över henne så hon blir varm finner hon nya ting att klaga på.
Om jag säger som såhär, det är bara att vara positiv och försöka se glad och förstående ut så kommer man ganska långt..

Ett och annat skratt kom lite då och då.

AKTA DIG - skrek hon till en förbipaserande tax-ägare.
-JAG ÄR ALLERGISK MOT KATTER! JÄVLIGT ALLERGISK - säger hon.

Vad ni kanske inte hajar är att denna dam både ser och hör oerhört bra så det enda hon var ute efter var att förnedra
denna stackars hundägarkvinna.

Det jag vill komma till är att även om jag får mig ett skratt lite då och då, trivs som fan och får torka bajs ibland
så varken kan eller vill jag föreställa mig hur det är för dem, att inte ha något något val om något förutom om dom vill ha ost eller skinka på sin smörgås. Så  vill jag bara säga att den där känslan att oavsett hur arga eller spydiga dom är så är det ett fruktansvärt varmt jobb där jag kan känna mig sjukt nöjd över min prestation när jag går hem, något jag kan tänka mig att en telefonförsäljare, datorsupport eller liknande INTE kan.

---

Jag är ledig idag och kan passa på att skriva en till mysig story!

Det har gått bättre än jag trott, ingen har dött ännu pågrund av mig och vi får väl hoppas det inte blir så heller.
Dock var jag bra nära att ha ihjäl en av mina favoriter. (så får man egentligen inte säga).
Cirka 5dagar in på arbetslivet i mitt nuvarande sommarjobb hade jag fått en oerhört bra connection med en av gubbarna.
Vi pratar om en härlig man med inte allt för mycket krafter och inte allt för skarpa öron, men det är något jag inte riktigt kan sätta fingret på, ett riktigt charmtroll helt enkelt.

Förutom dem ovanliga dagar han vaknar oerhört pigg och utvilad ligger han i bingen hela tiden i princip, han äter där också.
Efter som vi klickade vid första ögonkastet så tar jag gärna på mig ansvaret att se till att han får i sig mat, ja, jag får altså mata honom. Frukost, lunch och någon enstaka kvällsmat har jag suttit där och jag kan säga att dom flesta där inte är "ny informerade" om världs/sverige-nyheter, så det blir ganska svårt att prata om "allt möjligt", men prata det gör som vi fan även om det håller sig inom en viss ram.

Nu senast då han förstått att det var Simon som skulle mata han igen, altså tjöta om samma saker som tidigare dagar, så slutade jag för dagen precis när han fått in sista munsbiten i den 100%iga tandlösa munnen.
Jag förklarar läget, att jag behöver gå nu medans han tuggar och jag hör bara hur han mumlar.
Självklart stannar jag kvar tills han svalt för att få höra hans farväl till mig.

Simon, jag måste bara fråga dig hur gammal du är!
-Det får du så gärna och jag fyller 19 det här året.
-VA!?!, svarar han och reser sig upp med ryggen och kollar på mig med de mest chockade ögon jag skådat.
Jag hade aldrig gissat på under 35! svarar han.

---

---