Friden kommer inifrån, sök den inte utanför!
Jaa.. Nu har det faktiskt varit dött här ett tag så det är väl likabra att skriva lite nu när jag känner för det!
Lite olika spännande och intressanta saker har stått på tapeten dem senaste dagarna, men även lite väl tråkiga saker har uppstått. Vad ska man göra? Bara ta nya tag, checka över situationen igen och sedan göra det bästa utav dem möjligheter finns kvar!
Afrika var intresserade av mig och hade sökt mig hemma åsådär.. lite fräckt så.
Det jag pratar om kallas helt enkelt volontär-arbete eller Development Instructur, som dom själva vill kalla det!
Mission hjälpa till i Afrika -> tvärbra juu MEN inte dedär extragrejsen jag var tvungen att göra 6månader innan..
Visst om jag inte hade haft någon skola eller sådär men just nu känner jag mig tvungen att banga även om jag inte riktigt vet själv in eller ut än!
Har även fått tummen ur och sitter flitigt och skickar iväg CV både till höger och vänster, faktum är ju att ett sommarlov utan sommarjobb kommer bli antingen "dåligt" för mig eller skittråkigt.
För det är lite så att ju roligare saker man gör på sin fritid desto roligare han man i sin vardag? eller?
Och ovan här fick ni läsa lite positiva saker, och även om jag kommer klämma in lite positivt här också så är denna delen främst för negativ skrivning haha..
Saken är att nu kommer det låta lite som när jag startade det här bloggen, när jag inte riktigt visste hur eller vad.
Det handlar givetvis om känslor, nivet olika känslor.. allt ifrån frustration till kärlekspirr i magen..
Jaja, nu kanske inte jag ska använda mig utav ordet kärlek eftersom jag spelade lite allan på någon "kommentera-grej", ni som läst fattar och jag skulle bara hävda mig till det yttersta även om jag främst tror på passion.
Anledningen till mitt flummeri nu är att jag inte riktigt förstår mig på hur jag upplever min passion för söta flickor där ute, altså det jag vill komma fram till är egentligen bara det att jag tror jag känner saker som inte ska bli kända..
Nejnej, något sjätte sinne har jag inte fått om det uppfattades så, däremot syftar jag på att folk jag aldrig någonsin hade ägnat en tanke åt helt plötsligt tar upp stora delar av hela tankeverksamheten. Främmande dedär!
Största anledningen till att jag skriver detta på den negativa delen är främst för att jag inte är riktigt säker på att det bli något bra utav något, även om det kan bli så menar jag.
Och nu till lite frustration och ångest..
Saker går inte som jag vill och mitt i allt dedär braiga när allt känns som på en räkmacka så dyker ju givetvis mindre bra saker upp, samtidigt har det fått mig att fundera lite närmare på saker och ting.. Det som är det roliga i hela visan är att jag vet att det kommer bli ett bra val jag gör i sådant fall men ändå är det något som hindrar lite.
Dels en ganska normal grej som liksom ska vara där och som jag hade räknat med, men sen också en tomhet, en känsla av att jag överger något jag inte borde? Är jag han som kan få både hela kakan och en bit? tror tyvärr inte det nämligen. Men vad vet jag, det roliga är att ni som känner mig anar säkert vad jag pratar om men för er andra så var de nog inte ens någon idé att läsa.
Dessutom kan jag passa på att ägna några rader till två som verkligen förtjänar det.. även om jag nu tycker att ni borde boxat mig så förstår jag varför ni inte gjorde det.. Dedär med ursäkt hoppas jag vi gått igenom redan och även om ni borde få en ursäkt så kan jag inte ge någon. Jag hoppas också verkligen att detta inte kapsejsade något faktiskt...
Jaja.. Livet går vidare och tack och lov går det inte att vrida tillbaka tiden även om det hade varit det bästa för stunden, men som jag sa i början är det bara att greppa nya tag änna, hitta nya mål, nya berg att bestiga, nya buketter att plocka. Är ni med? Jag är övertygad om att hur folk än försöker göra karriärer inom det ena och andra, lovar sig själva saker som dem själv bryter eller på något sett försöker göra sitt liv mer intressant så kommer det aldrig gå för att Friden kommer inifrån, sök den inte utanför.
Men vänliga hälsningar en lite deppig Simon.

Du e en härlig & enastående man simon ! Lovisa hälsar desamma
klart det inte har kapsejsat något...hur skulle vi kunna tillåta det efter dom raderna.